Skillnaden på en tårta och en tårta

Kikade in någon sekund på SVTs ”Agenda” igår. Jimmie Åkesson var där, och pratade bland annat om Sd:s utsträckta hand mot Nationella Fronten, ett franskt, rasistiskt parti. Tidigare frontfiguren Le Pen har bland annat ifrågasatt förintelsen. Det görs nu ute i Europa trevande försök att sammanföra alla högerextrema partier under en flagg i Europaparlamentet. Och där vill tydligen Jimmie vara med.
Och sedan blir Sd:s sympatisörer blindgalna när man kallar dem för rasister. Det får mig osökt att tänka på det här klippet.


Ungefär lika logiskt som att Sd utger sig för att inte vara ett rasistiskt parti.

Har inte skrivit något om att Jimmie blev tårtas heller. Det är ju i all sanning bara var det är. En tårta. Jimmie själv blev tokig och skulle ha betalt för kostym och sveda (var grädden så sur?) och värk. Ser man klippet på youtube så sätter man dock snabbt kaffet i halsen. För sällan har jag sett så mycket rättshaverister samlas på samma plats. Tårtkastaren ska minsann både mördas, lemlästas och få en tårta själv kastad på sig. Och här utkristalliseras den stora skillnaden mellan Sd:s väljare och, låt säga, S:s. När Bosse Ringholm fick en tårta på sig, inte gick S:s alla sympatisörer man ur huse och krävde fängelse,blod, tjära och fjädrar. Nej. Precis.

Den stora skillnaden är att Sd, med alla sina sympatisörer, trivs med offerstämpeln. De älskar att kunna säga att Jimmie nästan dog av tårtan. De fröjdas över att inte få sina debattartiklar publicerade. För då kan de peka på att i deras ögon, får de inte var med för det stora stygga etablissemanget.

Men, offerstämpeln blandas gärna och friskt med hot och våld. Jag såg att Alex Schulman fått många hotfulla mail, sedan han skrivit en Sd kritisk krönika. Jag själv, som driver den här lilla bloggen, har också fått min beskärda del. Och här har vi den fundamentala skillnaden. Sd bygger sin politik kring en hatets agenda. Och därför har dess sympatisörer nära till samma sak. Till (enorm) skillnad från alla riksdagens andra partier. Glöm aldrig , aldrig det!

Sd är inte ett rumsrent parti. Det är ett parti fyllt av mestadels rädda små pojkar, som har varit rädda hela sina liv. För allt nytt, för allt främmande. Och därför vänder de sig hellre till hat, än till försök till sympati och förståelse.
Det ska eller aldrig glömmas bort. Aldrig.

Slutligen vill jag betacka mig, vänligen men o så bestämt, från kommentarer från arga Sd-muffins-folk. Kom gärna med sakframställan. Men släng inte ur er massor av dravel, i stil med ”men ta hand om flyktingarna i ditt hus då”, eller ”jag hoppas dina barn blir våldtagna av en invandrare”. För jag har läst allt det där förut. Och varje gång jag läser det, vill jag göra såhär med närmsta kudde, i ren frustration.

Kärlek och respekt!

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s