Priset vi får betala

Ytterligare en effekt av alla besparingar. Och Jennys mormor är tyvärr inte ensam. ”vårdproppar” uppstår på det här viset, kring högtider och röda dagar. Kommunen vårdplanerar inte då, vilket gör att färdigbehandlade patienter som väntar på särskilda boenden, vackert får vänta. Ofta flertalet dagar.

Samtidigt stampar och klampar allt fler patienter utanför sjukhuset. De vill också ha en säng. För, hör och häpna, människor blir sjuka under röda dagar med! Men det finns inga lediga. Utom möjligen då i en städskrubb. Fler patienter på allt mindre plats, och mindre personal, verkar vara tidens devis. Samtidigt som regeringen pressar igenom ytterligare ett jobbskatteavdrag. Det är så horribelt och barockt att man tror det är en dålig, dystopisk novell om framtiden man läser. Istället är det ju den barska sanningen.

Jag har sagt det förut, jag kommer säga det tusen gånger till, vården kan aldrig, aldrig, ALDRIG effektiviseras på bekostnad av personal och sängar.  Det är så enkelt. Sjukvård måste få kosta. Punkt. Svårare är det inte.

Jennys mormor är över 90 år. Hon har således verkligen varit med och byggt upp Sverige ifrån bondesamhället till det vi har idag. Slitit, betalat skatt. Nu höll hon på att få sluta sina dagar i en städskrubb på ett sjukhus. För att kommunen inte vårdplanerar på helger och röda dagar. Hör ni hur sjukt det här är?! Är det tacken till en gammal gumma?

Jag hoppas Jennys mormor får somna in på ett värdigt sätt. Och jag hoppas ansvariga politiker läser om det här, skäms och tänker över hur de själva vill ha det.

Vill de också sluta sina dagar i en städskrubb?

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Priset vi får betala

  1. Ping: Jakten på den Gyllene Sängen | Dr Cosmic

  2. Tant B skriver:

    Jag hade hand om inskrivningen av morgondagens op-patienter.
    De satt 5 st och väntade på sin tur.
    De hade olika ankomsttider på kallelesen men några hade hade kommit lite tidigare, ”för säkerhets skull”.

    Jag förklarade att jag var den som skulle, inledningsvis, ta hand om dem. Att de skulle få vänta ett tag men att fika fanns samt att det inte påverkade deras operatipnstid eller annat.

    Siste patienten kom in till mig fem kvart efter tiden på kallelsen.
    Han var mycket upprörd.
    Menade att det inte är konstigt att världen går åt h-e när man inte ens kan hålla tiden på ett litet sjukhus.

    .. Och just nu när jag skriver så tänker jag att jag inte orkar förklara mig en gång till.
    Över hur varför det kan uppstå förseningar, varför ett nålstick kan ta fem minuter eller en timma, varför doktorn dröjer för att en akut patient kom emellan, varför allt inte är så enkelt som medias rubriker .. Varför patienten blir så arg (JA, jag förstår rädslan och oron!) när han/hon måste vänta och inte vill lyssna på mina
    förklaringar till varför doktorn måste ge sig av trots att det var hans/hennes tur …

    Jag är så väldigt förstående att jag håller på att gå sönder.

    Och höromdagen, när min rörmokare syntes i väntrummet (som medföljare, inte som sjuk) och var arg för att de fått vänta 21 minuter … Då ville jag säga mycket fula ord till honom, som inte hört av sig på 4 månader Trots alla mina mail och telefonsamtal angående det vvs- jobbet han åtagit sig att göra hemma hos mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s