När blev det fult att umgås med sina barn? (Lägg ner den där jävla telefonen – del 3)

Såg idag att bloggen fyller två år. För att fira detta tänkte jag följa upp mitt mest populära inlägg någonsin, med lite reflektion och tankar. 

För er som har hängt med på bloggen ett tag, så skrev jag för ett par månader sedan ett inlägg som blev lika viralt som en nakenbild på Brad Pitt. Snudd på en halv miljon unika träffar i bloggen på ett par dagar, ett kommentarfält som bågnade av trycket och både radio och tv hörde av sig. Om du inte läst det, så berörde det dagens föräldrars användande av sina smarphones, när barnen är med. Tydligen berörde jag något som kan liknas en snuttefilt för många föräldrar, för en hel del av kommentarerna var snudd på otäcka. Jag beskylldes för att vara teknikfientlig, knäpp och någon-som-säkert-bakade-muffins-hela-dagarna-vavavava?! Som tur var fick jag betydligt fler ryggdukningar och uppmuntrande kommentarer än muffinspåhopp. Det var skönt, och återställde lite av min tilltro till mänskligheten.

 

Jag har funderat sedan dess. Läst en del kommentarer på diverse hemsidor. Läst några krönikor som alla berörde min text. Och allt det jag läste fick mig att fundera ännu mer. För många var tillropen kring att ”Ska man inte få ha lite fritid va?” ”Måste ungarna ha uppmärksamhet hela tiden va? ”Vad är det för en jävla curlinggeneration vi bygger upp? va? VA?!” Mina tankar mynnade egentligen till slut i en enda fråga, ”När blev det fult att umgås med sina barn?”. För tänk på det. Det mesta av den kritik jag fick kretsade kring att barn minsann inte ska förvänta sig all uppmärksamhet av sina föräldrar. Detta till trots att vi umgås allt mindre med våra barn idag än för tjugo år sedan. Timmarna i förskolan ökar lavinartat. Ändå ska man som hemmavarande förälder minsann få använda sin telefon fritt, för ”det är själadödande tråkigt att umgås med barn”. Vad jag ska repliker på det vet jag inte ens. Tycker man att barn är det mest tråkiga på jorden ska man kanske inte skaffa dem? Men vad vet jag.

Argumenten var som sagt många till varför föräldrar ska ha rätten att få använda sina telefoner så ofta de vill. Oavsett om man stod i sandlådan eller läste en bok för sina barn. Ofta maskerades den rätten med att ”föräldrarna gjorde något viktigt för att få vardagen att gå ihop”. Skrev matlista. Bokade aktiviteter. Skötte jobbmail (så att de kunde vara hemma med sina barn samtidigt). Och här någonstans når vi i mitt tycke kärnan på problemet.

Problemet som sådan är nämligen att det numera anses allt mer fult att ”bara vara” med sina barn. Eller för den delen med sina vänner, familj eller husdjur. Man ska inte ”bara vara” i stunden. För då är man ineffektiv. Man ska multitaska. Man ska sköta 4 saker samtidigt, för då är man en karriärshen av Guds nåde, och kommer nå längst av alla. Det har således blivit fult att bara vara i nuet. Motfrågan blir självklart: men hur gjorde alla för två decennier sedan? Och ska man behöva skämmas för att man tycker det räcker att ”bara” umgås ibland? 

Då kunde man uppenbarligen vänta lite extra på det där jobbsamtalet. Man kunde kanske skriva inköpslistan på kvällen, när barnen somnat. Man kunde (ja, VERKLIGEN) vänta med att ringa sin vän tills man kom hem. Ingen behövde vara uppkopplad 24/7. Istället för att som nu, mitt i barnens lek, slita upp mobilen och ringa jobbet en halvtimme. Vad jag försöker komma åt här är att vi alla skulle må bra av att stanna upp lite. Minska kraven. Vara i nuet. Utan att det är något fult. Och det gäller särskilt när våra barn är med. Oavsett ålder på dem. Allt annat, och då menar jag jobbmail, instagram, facebook, twitter, bloggar (som den här) och nyheter, kan vänta. Det ska inte vara fult att faktiskt ge sina barn det finaste man kan ge dem – nämligen sin tid och sin fulla uppmärksamhet. Det är inte att curla. Det är att bry sig om.

Och med det sagt ber jag Er, ännu en gång, att lägga ner den där jävla telefonen!

Tack för mig

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till När blev det fult att umgås med sina barn? (Lägg ner den där jävla telefonen – del 3)

  1. louiseinskottorp skriver:

    Tid ja. Det finaste vi kan ge våra barn.

  2. Joanna skriver:

    Halloj du har helt rätt. Vi är för beroende av våra mediamojänger! Men låt oss inte luras av att allt var så mycket bättre förut. Att våra föräldrar var engagerade, pedagogiska och självuppoffrande änglar. En del kanske, det tänker jag inte förneka. Men de flesta skötte sitt, gav barnen mat , kläder, några kramar då och då och sen fick man klara sig själv. Väääldigt mycket.
    Jag älskar tillbringa tid med mina barn och hitta på skojigheter men nu har det blivit så att när jag gör något för min egen skull så får jag utskällning att jag är egoistisk. Hmmm
    För länge sen var det inte föräldrar som ägnade sin tid åt sina barn utan den äldre generationen: mor- och farföräldrar.
    Vi ska nog inte vara så snabba på att döma!

  3. Nelliesmamma skriver:

    Hej

    Om du tänker tala om för mig att jag ska sluta plocka med telefonen när min dotter är i närheten finns en risk att jag sparkar bakut. (Varför?)

    Men om du FRÅGAR mig om jag plockar med min mobil onödigt mycket när min dotter är i närheten kommer jag troligen att tänka…. Ja!

    Jag vet inte hur många gånger OM DAGEN jag måste tänka LÅT BLI TELEFONEN FÖR FAN! Det är en inbyggd reflex att kolla fejjan, mejlen, Aftonbladet (vad mer pingar i den där j-a telefonen?) 😳

    Haha, det är en sjuka som måste övas bort, men viljan måste finnas…

    Jag jobbar på det, jag tror vi är många med det behovet, men pekpinnar brukar bara sätta folk i försvarsställning har jag märkt. 😜

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s